Typiskt... varför blir det så här ibland?
Idag var det planerat att jag skulle få jobba ostörd från morgon till kväll. Inga tider att passa, inga möten, inga distraktioner.
Det första som händer är att det ringer på dörren innan jag kommit ur sängen. Glasmästaren står utanför och vill komma in och byta två fönsterbågar. Han hade försökt nå mig hela dagen igår och nu upptäcker jag att jag har ju glömt slå på ljudet efter läkarbesöket i måndags så nu har jag en lång lista på missade samtal.
Nå jag kan inte släppa in honom för Kiwi ligger sjuk med feber i det ena rummet och hon måste få lite mer sömn, så vi bestämmer att han ska komma tillbaka lite senare.
Jag sätter mig vid datorn för att börja jobba en stund medan det är tyst i huset. Då visar det sig att min server har lagt av så jag kan varken ta emot eller skicka epost. Jaha... men jag kan ju förbereda för tarotstjärnor i alla fall så lite blir det gjort... väldigt lite :-(
Sen kommer glasmästaren och ockuperar vårt hem några timmar. Kiwi piggnar till så pass att hon vill ha mat i magen så det blir lite lunchfix. Sen är glasmästaren klar och det blir lugnt igen.
NU ska jag jobba... tänker jag! Då börjar grannen borra i taket. Vad sjutton ÄR det här? LITE lugn och ro behöver jag faktiskt om jag ska kunna ge några vettiga svar på tarot.
Det här är verkligen en läxa i att inte stressa upp sig. Men jag lovar att det är SVÅRT att vara lugn när jag vet hur mycket jag ligger efter.
"Världen är si och si eller så och så bara därför att vi säger oss själva att det är på det viset. Om vi slutade att intala oss själva att världen är så och så skulle världen upphöra att vara så och så."
"Ett sant liv, är ett liv man lever avsiktligt."
-- don Juan Matus --
"Ett sant liv, är ett liv man lever avsiktligt."
-- don Juan Matus --
torsdag 13 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar