Symbolernas makt

Nu var det ett tag sedan jag skrev här. Jag har haft mycket att göra på annat håll, men idag blev det tid för lite reflektioner.

Symboler av alla sorter och fasoner har vi omkring oss ständigt och jämnt och vi är i nästan alla fall helt omedvetna om dem. Men ändå påverkar de oss, därför att det finns laddning i dem. Det är när vi inte använder symboler medvetet som de kan bli farliga för oss. Därför anser jag att det är viktigt att vi börjar använda fler symboler medvetet och laddar både dem och oss själva i Kärlekens namn.

Jag bar ett gyllene pentagram i min halskedja under flera år. Men när en vän som jag älskar och respekterar bad mig lägga bort den eftersom symbolen triggade något hos honom så valde jag att göra det. Inte av kärlek, som jag trodde då, utan av rädsla för att mista vännen.

På grund av att jag följde den rädslan så tappade jag bort det som själva pentagrammet står för, för mig personligen. Att vi måste uppnå total balans i alla våra mänskliga aspekter (uddarna) och att dessa måste stå i förbindelse med det andliga (ringen runt) för att vi ska kunna vara hela. Jag kom i en väldig obalans och tappade min andliga kontakt nästan helt ett tag. Jag började tvivla på allt jag någonsin lärt mig.

Jag vet att ondskan också använder pentagrammet som en av sina symboler. Men som jag ser det så handlar effekten enbart om vad symbolen laddas med. När den laddas med den totala, absoluta balansen och andliga kontakten så uppstår den totala friheten från rädsla och tvivel. Och i samma ögonblick vi når fram dit så blir vi osårbara för ondskan för då finns inte minsta lilla hål att ta sig in igenom.

Och ondskan tappar greppet om oss. Så kan vi använda många symboler. Genom att använda dem medvetet för att skapa helande, helhet och helighet i oss själva. Då kan vi svälta ut det onda, genom att det inte kommer åt sin näring längre. Och samtidigt kan vi vinna vår egen frihet.